Du betyder så jävla mycket för mig även fast du kan vara så jävla korkad, det har känts som att du har varit MIN egna ponny, jag red dig 24/7 jag gjorde allt för dig, och gör. Tiden då ni fick mindre mat pga idiotiska saker, så gav jag dig mer mat. Jag red dig när jag ville & nu är det så jävla svårt att släppa taget. Att dela med av dig. Att följa regler. Folk klagar på er, folk tycker jag är förstor folk överdriver & folk snackar. Men fuck dom, för vi har en historia. Kunde knappt rida dig när du kom, har utvecklats på dig. Du var min stjärna & du var min lärare. Vi har ställt upp i alla tävlingar, alltid varit stolt & glad. Blivit förstörd & gråtit. När du åkte tillbaks till taffsnäs, jag gick upp vid 2 fixade mig och mötte juliaw vid 3, vi gick till skutan, gick in i hagen. Klippte svansen, grät och sommnade i hagen en stund vaknade och grät ännu mer då du buffade på mig. När du klev in och såg transporten åka iväg, brast julia i gråt och då började jag oxå.. När folk ser på mig så ser jag ut som en stark & bitchig person som inte bryr mig om dig, men jag svär vid gud att du är mitt allt och jag älskar dig mest på stället & nu när jag tänker tillbaks på gamla minnen exempel KM 2 placering alla andra faila förutom jag & cassi som är personal! Det är stort för mig, så brister jag ut i gråt. Varje tävling så efter så känns det som att du gjorde bra ifrån dig med mening asså att du vill göra mig glad, man ser det i dina ögon. Du vill alltid göra ditt bästa & inte få mig ledsen\sur. Och rajmik när du säljs från taffsnäs som pansionär så kommer du till mig. Jag lovar! <3